Sitter och kollar på gamla bilder från förra sommaren då jag snubblar över en bild av dig. Får en klump i magen. Blir ledsen, och känner en enorm saknad. I månader har jag nu försökt glömma dig, vänskapen jag trodde vi hade. Än idag, undrar jag vad som egentligen skedde. Varför du valde att inte vara vän med mig längre. Vad inom dig, vilka tankar, vilka känslor som fick dig att bara släppa. Inte kommer det hjälpa att skriva här, jag får nog inga svar. Men hur mycket du än avskyr mig, kommer jag alltid tycka om dig och bry mig om dig. Det kan du inte ta ifrån mig. Jag vet inte ens om du läser det här, förmodligen inte. Men J.S, jag saknar dig.