Virrvarr i skallen

Tappat bort mig i allt virrvarr. Normalt är jag rätt organiserad. Men när det kommer till mig själv så har jag ingen styr på mina tankar eller känslor just nu. Vet varken vad jag vill eller önskar. Kan inte fokusera på det viktigaste, att må bra och njuta av livet. Storstädat hela huset idag, ett sätt att komma bort från allt och bara vara. Huset blev förvisso strålande rent och luktar gott, men det mörka molnet kom över mig så fort jag satte mig ner igen. Borde äta, men just nu är aptiten inte den bästa. Känns som att min kropp stänger ned medan huvudet kör på maximal speed. Rex gör sitt bästa för att få mig på bättre tankar, att tänka positivt och slappna av. Men mitt hjärta slår hårt, vill bara gråta, vill inte vara här. Vill gömma mig långt bort från all civilisation. You decide your destination in life!

Det som spökar är inget speciellt eller annorlunda. Samma tankar som så många andra har. Jobb, skola, kärlek, barn, framtid. Men det stressar mig. Vill jag fortsätta mitt jobb där jag befinner mig nu? Sex år på samma arbetsplats. Brist på utbildning och vetskapen att kollegor som jag jobbat med de senaste sex åren slutar en efter en, för att återgå till skolbänken får mig att tvivla på mig själv och livskvaliteten utan utbildning. Vad har jag för framtid om jag slutar mitt jobb? Vad har jag för jobbmöjligheter utan utbildning. Där kommer barn in i bilden. Jag vill så gärna bilda familj. Men osäkerheten över mig själv och livet här med Rex får mig att känna tvivel. Vad har jag för kvaliteter i livet och kunskap som jag kan föra vidare? Framtiden är inget man kan förutse. Men det hade varit skönt om jag hade lite styr på mina tankar. 

tunga ben och dagar

Det är nu när jag har dessa tunga ben och dagar, som jag undrar över varför jag lever med så mycket smärtor i kroppen. Hur kan det komma sig att läkarna inte kan finna något då de gjort så många tester på mitt blod? Nu väntar jag bara på att få lov att ta en biopsi. Men det har pågått så länge. Jag kan leva med smärtorna, det är inte det som är det mest jobbiga. Det är ovissheten om vad det kan vara för något som orsakar allt. Om jag bara hade mer kunskap hade jag möjligen kunnat underlätta min vardag. Sista veckan har varit svår, jag låtsas som ingenting. Fokuserar på annat, men när jag knappt orkar gå några trappsteg här på jobb utan att ha så ont och genast bli riktigt trött, det är då det tar på mitt psyke. Var inne hos min kiropraktor igår eftermiddag. Kände att ryggen börjat låsa sig igen och högerhand har varit dålig länge. Muskulärt var jag bättre än jag varit de sista gångerna, men mina leder har det inte så bra för tillfället. Jag funderar på att skriva en lång lista här på bloggen med mina symtom. Kanske det är någon av er läsare som känner igen sig eller har några ideer om vad man kan göra för att underlätta. Träning vill nog de flesta rekommendera, men då vill jag bara säg till er att träning ibland förvärrar det. Jag kan springa, cykla oc simma skall visst vara bra också. Problemet är bara at jag får svåra kramper då jag simmar.
 
Återkommer, nu är det tid för lunch.

The life I live..

Be a part of me, as I am a part of you..

RSS 2.0