Det kommer en tid.
Det kommer en tid då man sätter sig ner och tar ett djupt andetag. Minnen och tankar dras upp till ytan för att återigen granskas och känslor blossas upp. Fotografier från det förflutna plockas fram för att stärka minnena.
Jag sitter här idag med tankar och känslor som ej vill försvinna från mitt huvud. Man är säker på en kärlek, men tvivlar på en annan. Livets gång går ej och planera, inte i detaljer åtminstone. Jag överraskas själv av hjärnans kapacitet att lagra minnen och hjärtats kapacitet att ej glömma bort de känslor man haft.
Vad är det som gör att de inte alltid vill samarbeta? Jag befinner mig i ett virr varr av förvirring.
Imorgon är det Rex's farföräldrars bröllopsdag, 65 år som gifta. Det är en otrolig resa de gått igennom! Ser på dom och tror på kärleken. Det är det vi alla strävar efter att få. En att dela livet med. På gott och ont. ♥ Jag är djupt fascinerad av deras liv samman. Önskar er all lycka kommande år.
För första gången i mitt liv har en tanke spökat hos mig som faktiskt skrämmer mig lite. Sista månaderna har jag tvivlat starkt på om jag vill ha barn. Skälen är många och jag vill inte lägga fram detaljerna här. Men känner bara att jag behöver skriva av mig lite. Anledningen att det skrämmer mig är nog på grund att jag alltid drömt om barn. Nu står jag här, utan någon som helst längtan. Har känt mig redo i många år att stadga mig och få familj. Nu är jag bara förvirrad. Skriver mer senare..
Jag sitter här idag med tankar och känslor som ej vill försvinna från mitt huvud. Man är säker på en kärlek, men tvivlar på en annan. Livets gång går ej och planera, inte i detaljer åtminstone. Jag överraskas själv av hjärnans kapacitet att lagra minnen och hjärtats kapacitet att ej glömma bort de känslor man haft.
Vad är det som gör att de inte alltid vill samarbeta? Jag befinner mig i ett virr varr av förvirring.
Imorgon är det Rex's farföräldrars bröllopsdag, 65 år som gifta. Det är en otrolig resa de gått igennom! Ser på dom och tror på kärleken. Det är det vi alla strävar efter att få. En att dela livet med. På gott och ont. ♥ Jag är djupt fascinerad av deras liv samman. Önskar er all lycka kommande år.
För första gången i mitt liv har en tanke spökat hos mig som faktiskt skrämmer mig lite. Sista månaderna har jag tvivlat starkt på om jag vill ha barn. Skälen är många och jag vill inte lägga fram detaljerna här. Men känner bara att jag behöver skriva av mig lite. Anledningen att det skrämmer mig är nog på grund att jag alltid drömt om barn. Nu står jag här, utan någon som helst längtan. Har känt mig redo i många år att stadga mig och få familj. Nu är jag bara förvirrad. Skriver mer senare..
Kommentarer
iia
darling,du är inte ensam om att ha dom tankarna,jag vet sj inte om jag vill ha bebis :( bara tanken skrämmer mig
Annelie på Elefantnytt
Oj oj. Det där går i vågor genom hela livet. Låt det bara ha sin gång. Det som sker sker =)
Trackback
