Virrvarr i skallen

Tappat bort mig i allt virrvarr. Normalt är jag rätt organiserad. Men när det kommer till mig själv så har jag ingen styr på mina tankar eller känslor just nu. Vet varken vad jag vill eller önskar. Kan inte fokusera på det viktigaste, att må bra och njuta av livet. Storstädat hela huset idag, ett sätt att komma bort från allt och bara vara. Huset blev förvisso strålande rent och luktar gott, men det mörka molnet kom över mig så fort jag satte mig ner igen. Borde äta, men just nu är aptiten inte den bästa. Känns som att min kropp stänger ned medan huvudet kör på maximal speed. Rex gör sitt bästa för att få mig på bättre tankar, att tänka positivt och slappna av. Men mitt hjärta slår hårt, vill bara gråta, vill inte vara här. Vill gömma mig långt bort från all civilisation. You decide your destination in life!

Det som spökar är inget speciellt eller annorlunda. Samma tankar som så många andra har. Jobb, skola, kärlek, barn, framtid. Men det stressar mig. Vill jag fortsätta mitt jobb där jag befinner mig nu? Sex år på samma arbetsplats. Brist på utbildning och vetskapen att kollegor som jag jobbat med de senaste sex åren slutar en efter en, för att återgå till skolbänken får mig att tvivla på mig själv och livskvaliteten utan utbildning. Vad har jag för framtid om jag slutar mitt jobb? Vad har jag för jobbmöjligheter utan utbildning. Där kommer barn in i bilden. Jag vill så gärna bilda familj. Men osäkerheten över mig själv och livet här med Rex får mig att känna tvivel. Vad har jag för kvaliteter i livet och kunskap som jag kan föra vidare? Framtiden är inget man kan förutse. Men det hade varit skönt om jag hade lite styr på mina tankar. 

tunga ben och dagar

Det är nu när jag har dessa tunga ben och dagar, som jag undrar över varför jag lever med så mycket smärtor i kroppen. Hur kan det komma sig att läkarna inte kan finna något då de gjort så många tester på mitt blod? Nu väntar jag bara på att få lov att ta en biopsi. Men det har pågått så länge. Jag kan leva med smärtorna, det är inte det som är det mest jobbiga. Det är ovissheten om vad det kan vara för något som orsakar allt. Om jag bara hade mer kunskap hade jag möjligen kunnat underlätta min vardag. Sista veckan har varit svår, jag låtsas som ingenting. Fokuserar på annat, men när jag knappt orkar gå några trappsteg här på jobb utan att ha så ont och genast bli riktigt trött, det är då det tar på mitt psyke. Var inne hos min kiropraktor igår eftermiddag. Kände att ryggen börjat låsa sig igen och högerhand har varit dålig länge. Muskulärt var jag bättre än jag varit de sista gångerna, men mina leder har det inte så bra för tillfället. Jag funderar på att skriva en lång lista här på bloggen med mina symtom. Kanske det är någon av er läsare som känner igen sig eller har några ideer om vad man kan göra för att underlätta. Träning vill nog de flesta rekommendera, men då vill jag bara säg till er att träning ibland förvärrar det. Jag kan springa, cykla oc simma skall visst vara bra också. Problemet är bara at jag får svåra kramper då jag simmar.
 
Återkommer, nu är det tid för lunch.

Varför?

Får man ibland en klump i magen? Jag tror på bevis, det jag ser liggandes framför mig. Jag tror inte på ursäkter.

En solig lördag

Hunden sov igenom hela natten utan problem. Vid lunchtid lämnade vi över honom till Hundpensionatet. Nu har ägaren tre veckor på sig att hämta upp honom, annars blir han satt till adoption. Hade jag kunnat hade jag själv adopterat honom och tagit med honom till Sverige. Skall försöka hålla mig uppdaterad och se vad där sker med honom. Efter ett hjärtekrossande farväl, blev det en tur ner till marknaden vid Plaza, där vi införskaffade lite färsk fisk och annat gott från havet, vin, fler blommor till vår trädgård, frukt och färskt bröd. Efter det åkte vi till Jachthaven Marnemoende där vi satte oss på en uteservering vid floden, med ett glas rose och bara njöt av denna sommardag. Åkte hem relativt tidigt och det dröjde ej länge förrän papa satte igång med sin fiskgryta. Resultatet smakade gudomligt! Nu sitter jag här och inser att den lilla krabaten faktiskt är saknad trots att vi bara hade honom i en dag. Tänk vad en sån liten själ kan göra vid en. Hoppas verkligen han finner sin väg hem igen. ♥ Snart dags att sova, imorgon är det fars födelsedag och vi har planer på att åka på picnic med Diana, Michael och familjen. Så tror jag borde dricka upp mitt vin och somna in.
 
 

Ijsselstein, födelsedagsfirande och en hund?

Efter att ha städat huset imorse, tog jag och far en tur till Ijsselstein med våra cyklar. Vädret har varit riktigt fint. Inte lika fuktigt som igår, så det var skönt. De har visst en marknad längs gågatan i centrum på fredagar, så det blev en trevlig överraskning. Ett glas rose på uteserveringen vid ett gammalt kloster, lite Holländsk "sushi", inköp av ost och vin, blommor och som avslutning, middag på en Italiensk restaurant. 
 
Då vi kom hem hade Rex anordnat lite födelsedagsfirande för mig med familjen. Vi blev en hel del och det var helt klart en lyckad kväll. Men måste erkänna, den har varit lite underlig. Vi har ju haft en katt som kommit på besök var dag. Men idag hade vi plötsligt en liten hund i vår trädgård. Var han kom ifrån har vi ingen aning om. Har varit runt i kvarteret och knackat dörr, men ingen känner igen honom. Han är väldigt social och har redan anpassat sig fint hos oss. Efter några samtal till diverse organisationer, blir vi tvungna att behålla honom för natten. Inte mig emot, han är hur mysig som helst. Men det underliga forsätter. Då klockan närmar sig 23:00 och vi var på väg att packa samman allt i trädgården för att förflytta oss in i huset, hör jag något som låter som en lastbil. Går ut på gården och där står både en polisbil och brandkåren. Så här mycket action har det ej varit på Mandolahof sen jag flyttade in för mer än ett år sen. Alla grannar kom ut i pyjamas och i bara fötter. Jag är inte helt säker på vad som skett, men det måste varit ett falskt alarm. På andra sidan gården blev vinden, skorstenarna och en lägenhet kontrollerad efter att de brutit sig in. Ingen rök, ingen brand. Tur var väl det! Om inte annat så var det här ett bra sätt att lära känna alla grannar. Hunden ligger nu fint i hallen och drömmer,  tror jag vill göra detsamma. Godnatt till er alla.
 

Holland by bike

Far och jag kom på den geniala ideen om att cykla runt, istället för att ta tåg eller buss. Då min cykel ej har ankommit ännu fick vi låna en gammal cykel av Rex mor. Morgonen var rätt avslappnad. Efter att vi hämtat upp cykeln åkte jag ner till Skönhetsalongen och fick ordnat mina vilda ögonbryn. Sen cyklade vi ner till Makado och handlade in lite nybakat bröd och fler blommor, till min zinklåda som står på terassen. Nu börjar det arta sig där ute. Frukost i solskenet och ser bar det iväg mot Utrecht. Trettio minuter på cykel, så var vi i storstan. Valde att parkera cyklarna och promenerade runt, åt lunch och sen vid 15:00 tog vi en guidad tur upp för Domtower. Något jag kan rekommendera alla som besöker Utrecht att göra. Med sina 112 meter är The Dom, högsta kyrkotornet i Holland. 465 trappsteg skall du gå för att nå toppen, men utsikten är väl värt det. En tur i några antikvariat, sen bestämde vi oss för att cykla hem för att hinna handla in till middagen. Ungefär halvägs till Nieuwegein gav min cykel helt plötsligt upp och jag trodde helt klart det var kedjan som hoppat av. En lång promenad, snålskjuss genom att hänga fast i papas arm och några nedför backar, så nådde vi äntligen mitt kära hem. Det visade sig vara lite mer komplex än en kedja som hoppat av. Hela hjulaxlen har gått sönder, mindre roligt och typiskt min tur! Det blev ingen färsk fisk till middag som vi pratat om hela dagen, men thailändskt. Inte helt fel det heller. Nu är vi mätta och belåtna och grabbarna sitter och kollar på matchen mellan Italien och Tyskland. Gonatt från mig.

Edam och Volendam

Den här vackra Rolls royce'n stod på en liten bakgata i Edam, riktigt fint exemplar.
 
Här kommer lite bilder från dagens äventyr med far. Vi hade tur som kunde åka med Rex in till Amsterdam tidigt imorse och därifrån åkte vi vidare till Edam och senare på dagen även Volendam och Amsterdam. Kvalitets tid med far, precis vad jag behöver. Låter bilderna tala för sig själva. 
 
 

 
 
 
 
 
 

Papa kommer på besök

Idag kommer papa och stannar tills lördag. ♥ Tror han tager solen med sig!

Ibland kommer sanningen fram

Eller åtminstone så tolkar jag det som sanningen då jag aldrig fått reda på varför du försvann från mitt liv. Något dök upp framför mina ögon på facebook. Hoppas du är lycklig och att livet är underbart.

Middag för 2

Rex kom hem tidigare från jobb idag vilket innebär mer kvalitetstid samman. Hemmafrun hade förberett stekt pangasius med sommarlök och champignon, kokt potatis och sås. Mannen överaskade med en flaska vitt och ett fint blomsterarrangemang som han sett då han passerat blomsterbutiken. Älskar överraskningar som det här. ♥

Nu blir det mys i soffan och naturprogram.

 

Kafferep för 1

Min Lattissima lever verkligen sitt egna lilla liv. Puttrar och har sig, gör små latte, stora latte. Alltid en överaskning, men trevlig sådan. Sitter här och njuter av en latte Arpeggio och rostade mackor med lax. Vädret här i Holland pendlar mellan solsken och regn. Så har det varit de sista dagarna och det ser inte ut att ändra på sig heller. Funderar på att ta en liten cykeltur men värmen inomhus drar mig från att ta på regnstövlarna och röra mig utåt. Imorgon kommer papa på besök och stannar i fem hela dagar. Så jag ber för solsken resten av veckan. Kommer bli så skönt att få spendera lite tid samman. Mannen jobbar hela veckan, så dagtid blir det äventyr för två. Vågar inte riktigt planera något på grund av vädret, men annars får det bli kaffe och mys hemma. ♥

Midsommar

Så var det midsommar, som vanligt så går jag miste om denna högtid. Men i år är det inte på grund av jobb, men det faktum att jag befinner mig i Holland. Det känns lite trist, men man skall inte hänga läpp. Solen skiner och jag njuter av en god Pineapple creme Pie som jag gjorde igår. Trodde faktiskt jag misslyckades med pajen, igår var konsistensen rätt märklig. Men efter en dag i kylen så smakar den hur fint som helst. Skall ut och köpa in lite blommor tänkte jag, till mina nya krukor från Leerdam som jag fått av Rex moster i present. Glad Misommar till alla svenskar där hemma! Ta en nubbe för mig med och lite jordgubbar! ♥

runda magar

Jag ser dessa vackra kvinnor med en liten baby i magen. Vänner och kollegor, på gatan, på blogg.se, överallt där man kan tänka sig. Tankar kommer naturligtvis upp automatiskt. "Jag vill också ha en baby i magen, vill också stråla, vill också ge mitt arv till världen, jag vill dela denna upplevelse med min man". Listan kan ju göras oändlig. Ibland blir jag lite ledsen över att jag passerat 30 och ännu inte blivit med barn. Andra stunder tänker jag att det är helt uteslutet. Idag vet jag inte riktigt vad jag känner. Är lite kluven och dras med tankar som att jag kanske inte kan få barn. Men vill jag ha det, på riktigt? Jag kan lika bra adoptera som jag alltid velat. Men är det samma känsla? Samma kärlek som man kommer dela? Ingen annan än mödrar kan svara på mina frågor, så hör gärna av er! Vill gärna dela med mig en bild på Keiko, sötaste babyn i världen. Tycker jag åtminstone. Hon behöver all kärlek hon kan få i all tragedi. ♥



30 år!

Haft en helt underbar födelsedag. Då min dag inföll på en torsdag och jag var till havs, hade jag inget annat val än att bjuda ut familjen på jobb. Men det var uppskattat av allesamman. Mama, Bengt, Annica, Padde, Ferry, Denny, Eva, Lee och Ikram. Tack alla för ni förgyllde denna dag ♥


My birthday in pictures

Firades i flera dagar. Vi smygstartade faktiskt redan den 6/6 om aftonen. Kollegorna hade bakat en tårta och det blev mys i messen. Torsdag blev det först champagne i Vinbaren efterföljt av 3 rätters middag i Blue Riband, dans i Columbus och massa goda drinkar. Fredagen spenderade jag med familjen och vänner i Oslo. Det blev ett besök i Vigelands parken, regeringsbyggnaden, slottet, minnes ♥ vid Domkyrkan, lunch vid Akers brygge där det var sjömat festival. Solen sken och jackan åkte faktiskt av trots de lovat dåligt väder. På kvällen fick vi buffe i 7Seas och lite mer dans i Columbus. Om lördagen fick jag lov att åka en tur till Malmö. Har inte varit i Malmö över en helg sedan min födelsedag förra året, så det var uppskattat! Lee överraskade med ytterligare festligheter. Grillning och fest stod på menyn! Min söta wifey. Jag blev så paff och glad över denna fina gest! Kvällen avslutades med dans i Malmös vimmel. Super sjysst kväll! Nu är det måndag och jag är tillbaks på jobb.



Det blev många fina gåvor, jag vill tacka alla som varit så generösa och söta mot mig. Här är en del ut av dem:

  • Presentkort på Ticket, 3000,- (Från kollegor och familj)
  • Tiara, band och bling bling katt från Build a bear (Eva)
  • Buddha ljushållare, ljus, blomfrö, blommor, chips och choklad
  • Pilgrims halsband (Padde och Annica)
  • 2 halsband, brosch, kjol och fjällräven shorts (Erika)
  • Pilgrims örhängen+ 3 Chanel nagellack (Commercial head och BL's)
  • Champagne + glas (Alex Blom)
  • Presentkort på Guldfynd, 1000,- (Bengt)
  • Prydnads elefant (Dorthe och Jonas)
  • Asien resan 2012 (mama)
  • Blomlåda av Rex ♥

 

Det kommer en tid.

Det kommer en tid då man sätter sig ner och tar ett djupt andetag. Minnen och tankar dras upp till ytan för att återigen granskas och känslor blossas upp. Fotografier från det förflutna plockas fram för att stärka minnena.

Jag sitter här idag med tankar och känslor som ej vill försvinna från mitt huvud. Man är säker på en kärlek, men tvivlar på en annan. Livets gång går ej och planera, inte i detaljer åtminstone. Jag överraskas själv av hjärnans kapacitet att lagra minnen och hjärtats kapacitet att ej glömma bort de känslor man haft.

Vad är det som gör att de inte alltid vill samarbeta? Jag befinner mig i ett virr varr av förvirring.

Imorgon är det Rex's farföräldrars bröllopsdag, 65 år som gifta. Det är en otrolig resa de gått igennom! Ser på dom och tror på kärleken. Det är det vi alla strävar efter att få. En att dela livet med. På gott och ont. ♥ Jag är djupt fascinerad av deras liv samman. Önskar er all lycka kommande år.

För första gången i mitt liv har en tanke spökat hos mig som faktiskt skrämmer mig lite. Sista månaderna har jag tvivlat starkt på om jag vill ha barn. Skälen är många och jag vill inte lägga fram detaljerna här. Men känner bara att jag behöver skriva av mig lite. Anledningen att det skrämmer mig är nog på grund att jag alltid drömt om barn. Nu står jag här, utan någon som helst längtan. Har känt mig redo i många år att stadga mig och få familj. Nu är jag bara förvirrad. Skriver mer senare..

The life I live..

Be a part of me, as I am a part of you..

RSS 2.0