Varför?

Får man ibland en klump i magen? Jag tror på bevis, det jag ser liggandes framför mig. Jag tror inte på ursäkter.

Ibland kommer sanningen fram

Eller åtminstone så tolkar jag det som sanningen då jag aldrig fått reda på varför du försvann från mitt liv. Något dök upp framför mina ögon på facebook. Hoppas du är lycklig och att livet är underbart.

runda magar

Jag ser dessa vackra kvinnor med en liten baby i magen. Vänner och kollegor, på gatan, på blogg.se, överallt där man kan tänka sig. Tankar kommer naturligtvis upp automatiskt. "Jag vill också ha en baby i magen, vill också stråla, vill också ge mitt arv till världen, jag vill dela denna upplevelse med min man". Listan kan ju göras oändlig. Ibland blir jag lite ledsen över att jag passerat 30 och ännu inte blivit med barn. Andra stunder tänker jag att det är helt uteslutet. Idag vet jag inte riktigt vad jag känner. Är lite kluven och dras med tankar som att jag kanske inte kan få barn. Men vill jag ha det, på riktigt? Jag kan lika bra adoptera som jag alltid velat. Men är det samma känsla? Samma kärlek som man kommer dela? Ingen annan än mödrar kan svara på mina frågor, så hör gärna av er! Vill gärna dela med mig en bild på Keiko, sötaste babyn i världen. Tycker jag åtminstone. Hon behöver all kärlek hon kan få i all tragedi. ♥



Det kommer en tid.

Det kommer en tid då man sätter sig ner och tar ett djupt andetag. Minnen och tankar dras upp till ytan för att återigen granskas och känslor blossas upp. Fotografier från det förflutna plockas fram för att stärka minnena.

Jag sitter här idag med tankar och känslor som ej vill försvinna från mitt huvud. Man är säker på en kärlek, men tvivlar på en annan. Livets gång går ej och planera, inte i detaljer åtminstone. Jag överraskas själv av hjärnans kapacitet att lagra minnen och hjärtats kapacitet att ej glömma bort de känslor man haft.

Vad är det som gör att de inte alltid vill samarbeta? Jag befinner mig i ett virr varr av förvirring.

Imorgon är det Rex's farföräldrars bröllopsdag, 65 år som gifta. Det är en otrolig resa de gått igennom! Ser på dom och tror på kärleken. Det är det vi alla strävar efter att få. En att dela livet med. På gott och ont. ♥ Jag är djupt fascinerad av deras liv samman. Önskar er all lycka kommande år.

För första gången i mitt liv har en tanke spökat hos mig som faktiskt skrämmer mig lite. Sista månaderna har jag tvivlat starkt på om jag vill ha barn. Skälen är många och jag vill inte lägga fram detaljerna här. Men känner bara att jag behöver skriva av mig lite. Anledningen att det skrämmer mig är nog på grund att jag alltid drömt om barn. Nu står jag här, utan någon som helst längtan. Har känt mig redo i många år att stadga mig och få familj. Nu är jag bara förvirrad. Skriver mer senare..

Lost..

Idag satt jag i ett rum fyllt av människor jag håller av. Michaels födelsedagsmiddag med familjen. Men ändån kände jag mig helt bortkommen och näst intill tom. Såg mig omkring, kunde se hur läpparna rörde på sig. Men trots det, så hördes inga ord från deras munnar. Det fick mig att undra var jag befann mig, men jag satt helt tom på tankar också.

Valde att komma med en dålig ursäkt och åkte hem. Fick som tur var skjuss av hans moster. Huvudvärken har kommit smygandes, så det var en vit liten lögn. Men jag kände bara att jag inte var närvarande.

Sometimes I wish for? Ibland har man så många tankar och önskningar. Just nu önskar jag att jag bodde mitt i Utrecht istället. Då hade jag kunnat gå ut, sätta mig nånstans och bara flumma bort i vimlet av alla människor. De andra åkte nyss iväg till Casinot. Men känner inte mig social nog till att umgås med honom och hans bröder.

I wonder what they are thinking about..


Sista dagarna har jag varit så extremt trött konstant. Huvudvärk och smärtor i hela kroppen. Vintern närmar sig, så då kommer smärtorna också. Tror jag tackar för mig och lägger mig på soffan.

Spinning around.

Det gör ont när någon påpekar hur du är som person. Dina dåliga sidor, hur elak och kall du kan vara. Men mest gör det ont på grund av att du vet, att det personen säger om dig, är sanningen. Det gör ont att inse att du faktiskt är just precis så kall, bitchig, aggressiv och egoistisk som personen i fråga säger att du är.

Jag säger inte att jag är det konstant, jag försöker inte heller klanka ner eller tycka synd om mig själv. Men ibland måste man bara ta tjuren vid hornen och inse sanningen.

Jag är långt från perfekt. Jag lär mig fortfarande, jag prövar mig fram i livet. Jag gör mitt bästa för att vara en god och kärleksfull medmänniska. Men jag misslyckas ofta. Det är flera som som håller med om att jag kan vara iskall eller i min egen drömvärld, som jag själv är medveten om att jag många gånger försvinner in i. Där är jag skyddad. Jag vill och måste ändra mitt tankesätt och mitt sätt att agera. Med din hjälp kan jag! Jag vet att i grund och botten hänger allt på mig, men konstruktiv kritik tar jag gärna emot.
 

Jag saknar Tito, att prata med honom. 

 Saknar dig Rex..

Du är borta..

Sitter och kollar på gamla bilder från förra sommaren då jag snubblar över en bild av dig. Får en klump i magen. Blir ledsen, och känner en enorm saknad. I månader har jag nu försökt glömma dig, vänskapen jag trodde vi hade. Än idag, undrar jag vad som egentligen skedde. Varför du valde att inte vara vän med mig längre. Vad inom dig, vilka tankar, vilka känslor som fick dig att bara släppa. Inte kommer det hjälpa att skriva här, jag får nog inga svar. Men hur mycket du än avskyr mig, kommer jag alltid tycka om dig och bry mig om dig. Det kan du inte ta ifrån mig. Jag vet inte ens om du läser det här, förmodligen inte. Men J.S, jag saknar dig.

Trekking

Här sitter jag i mitt lilla hus i Holland och läser Lees blogg. Hon har rätt, vem hade kunnat tänka sig att jag skulle flytta till Holland? Vem kunde tänka sig att vi efter en lång trekkingtur i djungeln ville finna kärleken? För allt i världen kan jag erkänna att Jag inte trodde det ville ske. Asienresan var en runaway för mig. Fly verkligheten, jobb, ett krossat hjärta och självklart kylan. Jag åkte till Asien för att träffa Lee, min vän som jag ej hade sett på väldigt länge. Resan var ämnad för oss, för mig och Lee. Men någonstans på vägen, föll jag, och jag föll djupt. Länge försökte jag intala mig själv om att det bara var en fling. En sommarfling som blossat upp på grund av den vackra naturen runt oss, värmen, äventyren, en vacker man. Men jag föll för honom, natten vi satt uppe och pratade om de mest intima rädslorna, livet i helhet och avslutade konversationen i en djup bön samman. Aldrig upplevt en så stark sammanhörighet med en person jag överhuvudtaget inte känner. En mäktig upplevelse och attraktionen är nästan obeskrivlig. Här sitter jag, ett år senare och ler stort. Vägen hit har varit brokig och vi har upplevt många upp- och nergångar. Men efter många om och men, så är vi nu tillsammans, tillsammans på riktigt. Som Lee säger, allt har sin mening och just nu, just nu är detta precis var jag borde vara. Jag vet att jag emellanåt klagar över att jag är ensam och att jag inte känner någon här. Men när jag tänker efter, så är det en otrolig upplevelse jag får. En chans till att vara med den man jag faller mer och mer för. Men man skall vara försiktig, det har jag förstått för länge sen. Ett hjärta är bara ett hjärta, och det kan lätt blöda. Men som Rex ofta säger av egen erfarenhet, så kan livet ta slut närsom och just därför gäller det att leva livet till det yttersta och ta de chanser man får. Något jag tänker ta tillvara på. Jag vill ändra mitt sätt att tänka på, mitt sätt att hantera situationer i livet. Det är tid för förändringar och tid för att älska ovillkorligt. Livet är vad vi gör det till, helt klart! ♥

Om ni inte redan har varit inne på Lees blogg, så tycker jag ni skall besöka den. Hon har många intressanta tankar kring livet och universum. Hon är min stjärna och bästa vän. En vän med stort V! Lees blogg

Rex..

Ibland måste jag nypa mig själv i armen ♥

Love hurts..

Det gör det verkligen! Det suger musten ur en och det känns som hjärtat slits åt alla håll och kanter.

Trots det, så vill man ha den här kärleken och man faller mer och mer.

Ibland undrar jag..

Jag hade velat sätta mig in i andras tankar. Se saker från deras synvinkel. Det har hänt mycket de sista två månaderna. Saker börjar klarna upp nu och jag har börjat inse ett och annat. Jag tänker inte ödsla min tid.

Jag förlorade två, men tror att jag vunnit tillbaks en!

Jag tänker inte låta den dåliga energin övervinna och jag tänker inte tillåta mig själv att må dåligt, på grund av vissa personers val i livet. Jag kommer nog aldrig har förståelse för det, men jag accepterar helt klart valen som gjorts.

Man må kalla mig vad man vill och om det är så att man har en viss uppfattning om mig och känner att man inte kan prata med mig om det. Så fine! Men varför välja att fortsätta läsa mig blogg? Varför välja att ödsla sin tid på att kommentera vad jag skriver? Är det inte lättare att ignorera mig när man ändå gjort valet att släppa?

Jag är inte äkta har jag fått reda på, men rannsaka då ditt eget inre och tänk efter. Var du äkta, mot mig? Var hela vår vänskap uppbyggd på falskhet och ett fake smile?

Jag bryr mig, trots du säger att jag är egosentrisk. Lycka till i livet, du förtjänar det bästa. Det menar jag.

Alone..

Det finns stunder, som just den här. Då man känner sig som den sist ståendes på jordens yta..

Jag saknar LeeLee! Så sjukt mycket att det skär i mitt hjärta.. Saknar hennes närvaro, hennes kramar, hennes leende, hennes kärlek, saknar hennes goda själ. Är inte hel utan henne. Idag hade jag verkligen behövt en kram. ♥

Saknar J.S extremt mycket också. Jag är fortfarande inte klar över vad som gick fel, men du är saknad vännen!

Majse, Ibland önskar du var här till och ge mig råd. För att säg till mig vad jag gör fel i livet.

Papa Hassel, du har varit borta alltför länge nu. När kommer du hem? Så vi kan hänga i soffan tillsammans. Saknar dig och hoppas vi kan leka snart!

Halv..

Känner mig halv utan honom. Jag kan inte föreställa mig ett liv utan honom. Vår vänskap är något av det heligaste i mitt liv och tanken på att han inte kommer finnas hos mig mer, gör ont! Hur kan man bara släppa en vänskap så lätt? Hur kan man bara stänga av känslor och en relation på det sättet? Förtjänar jag inte ens en förklaring?

Saknar dig ♥

Woodbridge New Jersey..

Whom are you, that reads my blog?

It's funny how people around the world reads my blog, and they probably does not even speak Swedish.

Woodbridge / New Jersey
? Who are you?

So, tell me..

Totalt kluven..

En skådespelare kan alltid dra på sig ett smile och låtsas som om man är världens lyckligaste. Så har jag känt hela dagen. Hållt masken och bara kört race:t! Har varit nära tårarna hela tiden och bara känt mig så otroligt kluven. Hade sån lust att ringa till Hassel för att prata, men det kan jag ju inte. Han är nånstans i Asien på resande fot. Behöver prata, rensa skallen. Dela mina tankar och känslor.

Man skall inte hoppas för mycket på saker och ting, man blir lätt besviken och ledsen.

Som en rädd kanin

Känner mig som en liten kanin som blir jagad och snart kommer bli skjuten i nacken.

Nervositeten tar över och trots jag till 99% redan kan förutse vad resultatet blir, kan jag inte låta bli att hoppas. Inväntar Chilie, behöver verkligen henne nu. Hennes närvaro och stöd. Vet inte riktigt var jag har mig själv. Låtsas som om allt är bra, att allt är ok. Men det är det ju självfallet inte. Inte så som jag tänker.  

Känner mig så dum, som hoppas. Som drömmer. Ser på dom små, vill gråta. Pratade med LeeLee tidigare idag, kändes så otroligt skönt att få ut lite av det man bär på. Att veta att där är någon som vet hur man har det, vad det är för tankar och känslor man går igenom just nu. Som förstår en.

2011-02-23 @ 12:28:46

♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

Liten uppdatering. Chilie har nyss lämnat båten efter ett kort besök. Har det ännu märkligare än då hon kom ombord. Lite besviken, om än lättad. Ser ner, det blir svårt och hålla masken idag.

barn..

Efter kvällens konversation med brorsans tjej, står jag ännu starkare som individ och i de värderingar jag har.

Jag är helt övertygad om att det jag tror på, är det som är riktigt för mig.

En stor saknad..

Jag kan helt ärligt säg till dig att jag är inne på din facebook sida nästan var dag och läser dina statusar och uppdateringar. Men när jag läste på din vägg idag, så högg det till i bröstet. Jag insåg att det nästan gått ett helt år sen sist vi träffades. Det gör ont inom mig. Många gamla minnen kommer tillbaks och jag känner en enorm saknad. Ett år? Jag kan nästan inte tro det. Än idag går jag och tänker på vad som gick fel och var det gick fel. Jag önskar att man kunde vrida tillbaks tiden. Men det är ju bara önsketänkande. Jag kommer alltid älska dig. Du har lärt mig mycket i livet och det är jag enormt glad för. Du har lärt mig att älska igen och vara stark. Det går inte en dag utan att jag tänker på dig. Jag är feg, riktigt feg. Du har sagt att du inte hade avvisat mig om jag hade ringt. Men jag klarar inte av det. I vilket fall som helst, så vet jag inte vad jag skulle ha sagt. Saknar din röst, tryggheten. En vacker dag så korsas kanske våra vägar igen, man vet aldrig.

Jag vill att du skall veta att jag är väldigt stolt över dig. Lycka till i framtiden och ta hand om dig!


Ensam är stark?

Hade ett långt och intressant samtal med en kollega härom kvällen. Satt på hotellet i Middelfart mitt i natten och diskuterade relationer och kärlek. Det var mest han som pratade medan jag lyssnade och kom med inputs emellanåt. Men han hade en intressant tankegång. Vi insåg snabbt att vi tänker rätt lika. Här sitter jag med en 45 årig man och diskuterar livets gång. Jag har mycket att lära! Jag ser fram emot vad framtiden kan erbjuda..

10 januari, en speciell dag!

Det här är en otroligt speciell dag!

Idag för sex år sedan. År 2006, somnade min mormor in och lämnade oss.

Idag firar vi även Erikas, Lilianas, Annica mamas, och Peters födelsedag!

Vi firar även att lilla Oliver har sett dagens ljus för första gången. Välkommen till Jorden lilla loppa! ♥

The life I live..

Be a part of me, as I am a part of you..

RSS 2.0