Diagnos av min sjukdom

Efter många års ovisshet och oro, tankar om att man kanske är hypokondriker, att man bara inbillat sig allt, att man är gnällig och kanske ur form eller bara behöver träna. Så har jag äntligen fått svar. Är glad att de funnit något, för nu har vi något att jobba på, att bearbeta. Nu har jag fått svar på så mycket jag undrat mig över. Känner mig plötsligt lite klokare och allt ger mer mening i min vardag. Ni som känner mig och läser detta borde veta vad rör sig om. Startade medicineringen för två kvällar sen. Jag kan inte påstå att jag känner någon skillnad ännu, förutom att jag mår ännu sämre och har ännu mer ont. Men det blir bättre med tiden om jag fortsätter med medicineringen utgår jag ifrån. 58 dagar kvar av min testperiod, sen skall jag tillbaks till sjukhuset för evaluering. Då har min kropp antagligen börjat vänja sig vid medicinen så att jag kan starta på medicineringen för den andra sjukdomen som jag eventuellt har. Är så lycklig över att äntligen förstå vad som pågår med min krop..

I allt detta, kommer jag till och tänka på J.S som hjälpt mig så mycket under de år jag hade det som svårast. Du finns inte i mitt liv längre, men jag skänker dig en tanke och ett stort tack. Jag fanns nog inte där lika mycket för dig som du för mig. Ber om ursäkt för det och vet att det är försent nu. Men du är fortfarande speciell för mig.

Tackar vår Herre som hjälpt mig! Ser fram emot att leva ett liv utan konstanta smärtor och våldsam trötthet!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

The life I live..

Be a part of me, as I am a part of you..

RSS 2.0