Instängd..
Nu har jag låst in mig i lägenheten i två dagar utan att ens tänka tanken på att gå utanför. Vad jag gjort är inte ens värt och nämna. Men för att ni skall förstå hur tråkig jag har varit så får ni veta det ändå. Dagarna har bestått av att äta, se på tv, sova på soffan, äta lite mer, sova och se ännu fler dåliga tv program. Varför nu detta då?
Ja, helt ärligt så har jag inte haft energi eller motivation till att göra något som helst. Känt mig konstig, tappat fästet lite. Har inte vatt mig själv helt enkelt. Helgen slutade på ett sätt som helst skall glömmas. Nu skall jag blicka framåt. Det fick mig och inse ett och annat om mig själv och vad jag borde fokusera på. Varför lyssnade jag inte på frugan i första taget. Det är lätt och vara efterklok. Jag måste fokusera på vad mitt hjärta vill och även om vägen kommer vara brokig och lång. Så får jag inte svika mig själv. Nu kör vi!
Eftersom jag låst in mig, har jag inte riktigt träffat någon. Men Hassel kom förbi en sväng igår innan han skulle till jobb. Det räckte att ha honom närvarande för att humöret skulle växla till det bättre. Det lilla vi hann umgås innan han dåsade till på vardagsrums golvet fick mig att dra på smilgroparna. Jag behöver mina vänner nu.
Imorgon bitti har jag inget annat val än att ta mig ut. Har ett läkarbesök i Søborg och skall vara där redan klockan 8. Insåg nyss när jag googlade det, att det inte ens ligger inne i centrala Köpenhamn. Kommer bli intressant. Skall ta fler blodprov och undersökas vidare för parasiter och virus.
Ja, helt ärligt så har jag inte haft energi eller motivation till att göra något som helst. Känt mig konstig, tappat fästet lite. Har inte vatt mig själv helt enkelt. Helgen slutade på ett sätt som helst skall glömmas. Nu skall jag blicka framåt. Det fick mig och inse ett och annat om mig själv och vad jag borde fokusera på. Varför lyssnade jag inte på frugan i första taget. Det är lätt och vara efterklok. Jag måste fokusera på vad mitt hjärta vill och även om vägen kommer vara brokig och lång. Så får jag inte svika mig själv. Nu kör vi!
Eftersom jag låst in mig, har jag inte riktigt träffat någon. Men Hassel kom förbi en sväng igår innan han skulle till jobb. Det räckte att ha honom närvarande för att humöret skulle växla till det bättre. Det lilla vi hann umgås innan han dåsade till på vardagsrums golvet fick mig att dra på smilgroparna. Jag behöver mina vänner nu.
Imorgon bitti har jag inget annat val än att ta mig ut. Har ett läkarbesök i Søborg och skall vara där redan klockan 8. Insåg nyss när jag googlade det, att det inte ens ligger inne i centrala Köpenhamn. Kommer bli intressant. Skall ta fler blodprov och undersökas vidare för parasiter och virus.
Kommentarer
Trackback
