Mads..
vill ej..
Bubblig och glad!
Är det lycka jag känner, som sakta smyger sig på mig? Är på väldigt mysigt och bra humör. Ler stort trots jag inte vet vad jag ler åt. Men det är bara en sån där underbar känsla som bubblar inom mig. ♥
Arma lilla kropp..
Dinosaurer klampar..
Runt i mitt huvud och lämnar stora avtryck. Bekymringar och oro fyller mitt huvud. Kvällen blev inte helt som planerad. Det var tänkt att jag skulle sitta här hemma hos papa hela kvällen och läsa. Men Rex har jagat mig i flera dagar. Ringt, skickat sms, emails. Jag har känt mig väldigt stressad på grund av det. Så, nu var vi båda online samtidigt och tog tillfället i akt till att prata live via webcam/mic. Det blev ett långt och känsloladdat samtal. Gråtit, skrattat, skrikit av ren ilska och bara stirrat på varandra emellanåt utan och veta vad vi skulle säga. Jag vet inte var jag står i det hela. Just nu, känns det bara som att det är för mycket för mig att ta itu med. Behöver tid, och distans. Är så kluven och känslomässigt ostabil när det kommer till honom.
En kär gammal vän, som jag nästan trott att jag förlorat på grund av ett snesteg tidigare i år. Visade nyss sin kärlek till mig genom att skriva följande, när han fångade mig på facebook chatten:
Din vänskap betyder mer för mig än min stolthet..
För jag älskar dig för den du är och respekterar dig som person
Hur kunde jag ens tvivla på oss? ♥ Han fick mig att le igen, bli varm inombords och känna kärleken. Tack!
Sad..
Det är en sån dag..
Tomheten tar över och fyller mig till max. Jag vill så gärna le, men något tar emot.
Jag känner inte igen mig själv.
Sömnlöshet och oro..
Gör jag rätt? Är det rätt val? Är det rätt väg att gå? Är det dumt att ifrågasätta det som sker?
Som så många andra nätter denna vecka som gått, så sov jag riktigt dåligt inatt igen. Drömmar och tankar förföljer mig och jag känner en stark oro i kroppen som jag inte helt förstår.
Det byggs upp igen, den oro jag försökt tränga bort nu sista tiden. Men åter igen, så förföljer den mig. Det kanske är tid att klura ut vad som sker. Drömmarna blir bara mer och mer underliga och realistiska.
Det är svårt att erkänna för sig själv, men jag mister kontrollen. Försöker andas djupt..
Spooky..
Här har ni en underbar bild på oss från Bali i våras.
Tid för mig att klä på mig och promenera ut i gråa höstvädret. Kom på att jag inte har cykeln, så plötsligt fick man lite brått. Skall träffa frugan för en runda i stan.
XOXO
SOULMATE
People think a soul mate is your perfect fit, and that’s what everyone wants. But a true soul mate is a mirror, the person who shows you everything that’s holding you back, the person who brings you to your own attention so you can change your life. A true soul mate is probably the most important person you’ll ever meet, because they tear down your walls and smack you awake. But to live with a soul mate forever? Nah. Too painful.
Soul mates, they come into your life just to reveal another layer of yourself to you, and then they leave. And thank God for it. Your problem is, you just can’t let this one go. It’s over, Groceries. Ur soul mates purpose was to shake you up, drive you out of that marriage that you needed to leave, tear apart your ego a little bit, show you your obstacles and addictions, break your heart open so new light could get in, make you so desperate and out of control that you HAD to transform you life, then introduce you to your spiritual master and BEAT IT.
Problem is, you can’t accept that this relationship had a real short shelf life. You’re like a dog at the dump, baby - you’re just lickin’ at an empty tin can, trying to get more nutrition out of it. And if you’re not careful, that’s gonna get stuck on your snout forever and make your life miserable. So drop it.
-EPL
Känslor och dylikt..
Ännu en natt där jag inte får ro till att falla i sömn. Varit trött i flera timmar. Men när jag nu sitter ensam här hemma i denna stora lägenhet, flyger tankarna omkring och timmarna likaså.
Hade en intressant konversation med Julija tidigare ikväll som fått mig att tänka.
Kan man manipulera fram känslor och är det rätt att göra det i så fall?
Utgår från att svaret blir att det är mer än möjligt. Men jag vet inte om det är rätt, rätt mot en själv. Man leker mycket med sina egna känslor och tankar. Man manipulerar sig själv till att känna, och INTE känna.
Skall man bara låta det ske?
Jag känner mycket, och jag känner starkt. Men nu vet jag inte om jag borde göra det. Emellanåt känner jag en saknad. Fast många gånger bara en tomhet.
En förälskelse så blind att du inte hinner lägga märke till känslorna som byggs upp. Är det så?
Jag vill tro på livet. På kärleken. Men varför gör vi det så komplicerat för oss själva? Jag vill kunna älska gränslöst, utan krav. Kunna dela mitt hjärta med alla som står mig nära.
Är jag kär i tanken på att vara kär? ♥
Tror jag lägger mig i sängen och funderar vidare på det här.
Ik mis je..
When I finally did, the world outside was new and I lost it for a while. I thought you would be there to hold my hand. Catch me when I fell over all these trees. I realized that I stand here alone now.
Darkness..
Darkness surrounds me today. Like a dark heavy cloud, waiting to strike me with the lightning. The air is thick, I am struggling to breathe. All I want is to hide. There is Emptiness and my heart turns cold.
I feel sick, and my head will explode.
Me?
The feeling..
To miss someone, is even worse.
I can not do anything, I can not reach you.
I need you, but you are not here.
Me, myself and I..
Friday night, stuck on the boat. I am really tired, but my head is spinning around.
Am I just an empty shell? Is it all worth it?
I sit here, feeling more empty than ever.
Tillägnat Johan Hasselnäs!
Underbar dag!
Ibland, kan en kort mening har större betydelse än vad man tror.
Precis innan han gick ut från dörren log han stort och sa;
-När du är trött eller mår dåligt där ute, så tänk på att du snart kommer hem igen!
Det fick mig att tänka efter och ändra mitt tankesätt, och jag är otroligt tacksam över att du sa det.
Du är verkligen en fin människa Johan! Är glad att jag mött dig och jag hoppas vi kommer lära känna varann bättre med tiden. Vet att du är en person jag kan trivas med. Tänk att det du sa, kunde ha så stor påverkan.
Jag ler.
I miss YOU!
u are perfect in ur unperfectness.. I find u perfect!
Nog det finaste någon sagt till mig på länge..
Who am I?
Mascaran och fejk leendet missleder er, ni tror ni ser en glad person. Får upp en fasad för att slippa frågor.
Men bakom stängda dörrar. Sörjer jag, gråter jag, skriker jag.
Det gör så ont, jag vet inte vad jag skall ta mig till. Vem är jag?
Tackar..
Det går verkligen upp och ner. Var dag känns numera som en svår kamp. Aggressionerna och paniken. Blir arg på mig själv. Varför kan jag inte hantera detta bättre? Jag har inte energi till att hantera det här. Jag vill bara må bra!
Hade det inte varit för att jag faktiskt "bor" på mitt jobb, hade jag nog gömt mig under täcket och inte kommut ut igen. Jag drar på mitt falska leende och går upp i Guest service centre igen.
