I've had enough..

Hade jag kunnat, så hade jag varit långt väck härifrån just nu. Det är nackdelen med att ha det sorts jobb jag har. Jag är totalt fast på båten, och den person jag helst hade velat prata med just nu. Är ännu längre bort.

Varför tillåter jag ens mig själv att ta åt mig? Jag önskar bara att vissa kunda vara lite mer raka, ärliga och öppna. Det här är en sån dag där jag, om jag hade haft stake till det. Gått in till chefen och sagt adjö. Just nu cirkulerar otroligt många tankar och valmöjligheter i mitt huvud. Jag vet inte om jag orkar eller vill lägga energi på det. Emellanåt känns det bara onödigt och det jag borde fokusera på, är att bara klara av dessa två veckorna på jobb. Men jag måste verkligen tänka igenom allt. Vad jag vill och skall göra fram över.

Situationen är ohållbar, och jag erkänner. Jag mår extremt dåligt. Jag kan låtsas, le och skratta. Men innerst inne. Kämpar jag för att överleva dagen och de hemska tankar jag håller inom mig.

Plötsligt känner man sig väldigt liten här i mörkret. Jag plågar mig själv och nu måste jag finna en väg ut igen.

Tryckande smärta över bröstet gör det svårt att andas. Känner paniken smyga sig fram. Jag måste rensa tankarna. Vem är jag, och vart är jag på väg?


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

The life I live..

Be a part of me, as I am a part of you..

RSS 2.0