Så var man hemma från havet igen. Har knappt skrivit men har inte orkat. Det har varit hårt och vara ute på jobb när man varit halvsjuk. Luftvägsinfektion är inte så kul vill jag säga, har fortfarande tryck över bröstet. Men mår mycket bättre nu än för två veckor sedan. Är bara så otroligt trött hela tiden.

Det snöar, jag fryser och jag har ingen här hos mig. Känns ensamt och jag kan inte hjälpa och känna en viss tomhet inom mig. Tankarna sätts direkt igång igen. Havet har gett mig distans till allt, haft möjligheten att stänga av det mesta. Men nu är jag åter hemma. Med tankarna, med känslorna, med ångesten.

Mama är sjuk. Hon brukar aldrig bli sjuk. Det var meningen att hon skulle komma över idag och hjälpa mig att packa. Istället sitter jag här, framför skärmen och har en sur min. Inte på grund av henne. Men det har bara varit en underlig dag emotionellt. Kan inte riktigt sätta fingret på vad det beror på. Hade en lunchdejt som jag såg fram emot, som jag blev blåst på. Så dagen startade kanske inte på bästa sättet.

Men jag har åtminstone spenderat hela eftermiddagen med brorsan, och haft det skoj. Även fått nycklarna till nya lyan. Imorgon väntas flytt! Om vi kan få ihop folk som kan hjälpa oss. Alla verkar ligga sjuka eller jobbar imorgon. Typiskt!

Nog tid för mig att packa ner allt i köket. Behöver ni något? Kom förbi och plocka på er..