Allt jag hade velat ha just nu är en varm och kärleksfull kram!

Måste erkänna att jag faktiskt är trött på det här. Jag saknar något.. Värmen och tryggheten. Känslan av att ha någon vid min sida.. Känns egoistiskt och säga, men jag klarar inte av ensamheten här hemma. Vet inte vad jag skall göra av mig själv. Det är en orolig känsla inom mig och jag får en större och större klump i magen. Jag vill inte det här.
Vill ha tillbaks min värld!

Har tappat all kontroll över mitt liv, och dagarna bara går. Vill vinna tillbaka harmonin.
Vad skall jag då göra för att finna tillbaks till mig själv och denna inre ro och kärlek?

Jag hade en dröm! En dröm om en framtid med en man som betytt så otroligt mycket för mig. Jag drömde om att snart få barn och bilda familj. Kanske en dröm som enbart var min, som inte var ömsesidig.
Men jag drömde och hoppades.

Det är en krossad bild i dagens läge. En spegelbild som är halv. Jag är halv!